– Biblioteken måste finnas där människor är. Särskilt unga personer kommer inte nödvändigtvis hit, utan biblioteket måste komma till dem, säger Tanja Nyegaard Jelkær Larsen som går och leder en blå bibliotekscykel med texten Kultur Østerbro.
Det är en kylig, krispig dag i stadsdelen Østerbro i Köpenhamn. Tåliga fåglar gör spår på ytan när de dyker ner i sjön Sortedams Søs svarta vatten.
Tanja Nyegaard Jelkær Larsen är event-koordinator på Kultur Østerbro, en enhet inom kultur- och fritidsförvaltningen på Köpenhamns kommun. Hennes jobb är att skapa samarbeten mellan biblioteken, kulturhusen och idrottsanläggningarna, en tjänst som var helt ny när hon tillträdde för två år sedan.
Den blå cykeln använder hon och bibliotekarierna bland annat för att transportera böcker till ett kafé för föräldralediga och till Grøndal Multicenter, Danmarks största idrottsanläggning, som biblioteket i Østerbro samarbetar med. Biblioteket har haft en självbetjäningsmaskin för bokutlåning på centret, men den är borttagen just nu på grund av tekniskt fel. Centret har i sin tur ställt ut träningsmaskiner och hantlar på Østerbro bibliotek.
– Det gäller att hitta bibliotekarier som vill åka ut och träffa människor. En del tycker att det är kul att testa nya saker, andra behöver vänja sig vid tanken på att jobba mer utåtriktat och menar att det här är inte vad de brukar göra, säger Tanja Nyegaard Jelkær Larsen. Det uppsökande arbetet är en del av Köpenhamns kommuns biblioteksstrategi 2014–2019. Där är ett av målen är att nå nya användare.
På andra sidan cykeln går Finn Petersen, chefskonsulent på Köpenhamns bibliotek. Han har tillsammans med kollegan Mikkel Christoffersen beskrivit förvandlingen i artikeln ”In Copenhagen libraries are everywhere”. Att bara erbjuda tillgång till fysiska samlingar räcker inte längre, menar de, för att nå bibliotekslagens mål om att främja upplysning, utbildning och kulturella aktiviteter. Nej, biblioteken måste ut, bli synliga och vara en integrerad del av stadens kulturella liv. Särskilt för att nå barn, unga vuxna och personer som vanligtvis inte kommer hit.
Strategin har lett till event som Dödskeppet, en båttur på Köpenhamns kanaler med tema Död i litteraturen, och en buss-resa till viktiga ställen i stadens musikhistoria med levande musik och albuminspelning ombord. Det finns också popup-bibliotek och fler samarbeten med skolor.
Dessutom har aktiviteterna på de fysiska biblioteken, som föredrag, debatter och bokklubbar, ökat stort. En viktig del, enligt Petersen och Christofferssen, är den sammanslagning av bibliotek och medborgarservice som Köpenhamns kommun genomförde 2013. I dag kan köpenhamnarna gå till biblioteket för att förnya sitt pass och ställa frågor om allt från skatter till bostadsbidrag.
Tanja Nyegaard Jelkær Larsen låser den blå cykeln vid Østerbro bibliotek. Vid ingången finns en pekskärm med turistinformation. Annars ser det ut som ett traditionellt bibliotek fyllt av bok-hyllor, vid ett bord sitter en äldre dam i sjal och läser tidningen. Den typen av biblioteksbesökare kommer att bli mer ovanlig, tror Finn Petersen, eftersom ungdomar inte läser tidningar i samma utsträckning som folk gjorde tidigare.
Köpenhamns bibliotek är satt under sparbeting, Finn Petersen är inte säker på att det är anledningen till utvecklingen, utan menar att det handlar om att ständigt vara aktuell för lokalbefolkningen. Han tror inte heller att kommunen har dragit ner på bemanningen på grund av besparingar. Det är snarare ett sätt att omfördela resurserna, för att kunna möta de problem som biblioteken står inför.
– Tidigare hade vi många som jobbade med att transportera böcker, hjälpa folk att hitta och låna böcker. Men nu är det mer självbetjäning och de som jobbar på biblioteket, som Tanja, kan koncentrera sig på att gå ut och berätta om våra produkter.
Han säger att det kan finnas en risk att biblioteket försvinner eller blir något annat än vad det tidigare varit. Den största faran är när verksamheterna bjuder in andra aktörer och låter dem agera fritt utan tydliga ramar, då förlorar personalen kontrollen. Ett bibliotek bjöd till exempel in en produktionsskola för att göra en utställning. Finn Petersen berättar att det skapade en del problem eftersom det plötsligt var en helt ny aktör som tog plats i lokalerna.
En del besökare klagade och undrade varför det hängde en massa bilder överallt. Personalen kunde dock berätta om samarbetet och det hela slutade bra.
– Men den största risken skulle vara att inte göra något alls. Att bara vilja låna ut böcker på samma sätt som vi alltid har gjort. Då försvinner vi. Det finns såklart en gräns, och vi måste söka efter den. Men jag är själv bibliotekarie, och traditionell. Risken att jag skulle göra något helt skandalöst är inte så stor, skrattar han. Just nu utvärderas arbetet med Köpenhamns strategi.
– Vi kan se att besökstalen stiger, det beror troligtvis på vårt nya sätt att arbeta, säger Finn Petersen.
RENTEMESTERVEJ – Nordvest
I strategin nämns också att moderniseringen av de fysiska biblioteken kan ske genom att de förvandlas till kulturhus. Det mest framträdande exemplet på det är biblioteket på Rentemestervej i nordvästra Köpenhamn. En byggnad i form av en gyllene boktrave.
– Vi var tvungna att göra något. Boklånen gick rakt ner. Det här är ett nytt sätt att tänka bibliotek. Vårt fokus är fortfarande mycket på litteratur men medborgarkontoret är den största utmaningen, säger Tine Gardsal, biblioteks- och kulturchef på Rentemestervej.
Hon sitter i kaféet på bottenvåningen, samma plan där böck-erna finns. De är inte särskilt många, något som kan vara en effekt av att Köpenhamn satsar alltmer på ett digitalt bibliotek med e-böcker. Vid disken står en skylt med tiderna då biblioteket är bemannat: Vardagar 13-18, och lördagar 11-14. För två år sedan fanns bibliotekarier på plats 09-19. De jobbar i dag mer med samarbeten, aktiviteter och uppsökande verksamhet. Biblioteket är också öppet längre än tidigare, med en vakt på kvällarna.
På andra våningen sitter medborgarkontorets personal, rakt fram står maskinerna där besökarna kan ansöka om nytt pass och körkort. Till höger finns hyllorna med lättlästa böcker – utlåningen av dem har ökat med 40 procent sedan medborgarservice flyttade in. Tine Garsdal berättar att kontoren har gett biblioteket möjlighet att få kontakt med människor som vanligtvis inte kommer hit. Samtidigt tycker hon inte att den verksamheten är en naturlig del av ett bibliotek.
– Ibland har vi personer här som är frustrerade på grund av saker som har med deras ekonomi att göra. Vi är inte vana vid det på biblioteket, du kommer hit för att få en kulturupplevelse, inte för att argumentera om socialsystemet. På det sättet är det en krock.
Här finns inte längre några biblioteksassistenter utan en del av personalen på medborgarkontoren jobbar också med enklare biblioteksuppgifter som boksortering.
– Ibland har de mycket att göra, som i samband med val och inför semestersäsongen. Men just nu är det lugnt och då kan vi använda dem till uppgifter i biblioteket.
Men alla gillar inte den nya ordningen.
– Jag tror att vi har förlorat en del av våra äldre besökare, som saknar bibliotekarierna. Vi bor också i ett område där det talas 60 olika språk, alla är inte vana att använda biblioteket och behöver bli guidade, jag tror att vi har förlorat en del av dem också, säger Tine Garsdal.
Från början fick inte Rentemestervej ökade resurser för medborgarkontoret och kön ringlade ner för trappan och ut i biblioteksrummet. Men nu har de fått fler anställda samtidigt som mycket har blivit digitaliserat och ytterligare ett bibliotek i närheten har öppnat medborgarkontor.
På tredje våningen finns en kreativ verkstad och en teaterscen för workshops och event.
– Vi har personalmöten varje vecka och det är svårt att hitta en linje i vad vi pratar om och vart vi ska. Någon är bibliotekarie, en annan jobbar med kreativa workshops och en tredje med medborgarservice, vad är vårt gemensamma mål? Men vi har lärt oss mycket av varandra nu efter två år, vår servicekänsla är hög, säger Tine Garsdal.
KÖPENHAMNS STRATEGI 2014-2019:
- Utökade öppethållande och bättre tillgänglighet.
- Fler aktiviteter som involverar invånarna.
- Moderniserade bibliotek, attraktiva fysiska rum.
- Nå fler invånare och riktade erbjudanden till
- utvalda utbildningsinstitutioner.
- Fullt utbyggd digitalt bibliotek med fler e-böcker, ljudböcker, tidskrifter och databaser.
- Bättre digital betjäning och förmedling.
JENNIE AQUILONIUS er svensk freelance journalist.
Også bragt i Biblioteksbladet nr. 1, 2018.